I brist på vettiga manus, spelar man in gamla klassiker en gång till. Senare i höst kommer en ny variant av "Fame". Tvivlar på att den kommer upp i samma kvalitet som Alan Parkers original som visades första gången i Sverige 1980."Karate Kid" kommer också att fräschas upp där Will Smiths son nu spelar Ralph Macchinos roll. Den stora frågan är om de har strykit klassikern "wax on, wax off"?
Mer dansfilm blir det också då en ny "Footloose" beräknas visas nästa sommar. Även kultklassikern "The warriors" (se bild) dammas av och spelas in på nytt.
Gemensamt med dessa filmer är att de faktiskt har åldrats med värdighet. Med en remake försvinner charmen, andan och själva filmstuket. Gnisslet från t-banevagnarna, gängens emblem, graffitin, kläderna, stilen, musiken och den filmiska designen - det är det som sätter den stora prägeln.
Klarar inte dagens tittare att se en tjugo-trettio år gammal film? Är det så man blir historielös?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar