COHEN SLAKTAR SCHLAGERN

Om du gillar Sacha Baron Cohens filmer & minst sagt skruvade karaktärer, kanske hans nästa projekt är nåt för dig. Det vill säga om du gillar Eurovision song contest eller hatar kanske man ska säga. Han lär ju slakta ämnet!
Inititalt hade Cohen tydligen en idé om att använda sig av Brüno-karaktären. Istället har han valt att skapa en helt ny figur för ändamålet.
Frågan är hur man förklarar själva fenomenet för en amerikansk och ofta korkad publik. Vi européer har ju växt upp med schlagern. Blir det ramaskrik månntro?
Är personligen inte fan av herr Cohen men det här måste jag se. Premiär 2011.

TRYCK PÅ KNAPPEN OCH NÅN DÖR!

Hur skulle du välja? Tryck på knappen och du blir rik men samtidigt är det nån okänd som dör uti världen. "The box" är en thriller/Sci-Fi/horror-film som tar sig an detta dilemma. Cameron Diaz rollfigur och hennes blir ställda inför ett moraliskt ställningstagande och får svara för valets konsekvens.

Själv kan jag inte låta bli att cyniskt tänka: händer inte det här hela tiden? Den enes bröd är den andres död.

Filmen kommer att visas den 17 september på Lunds filmfestival. Beräknas ha premiär all over i november.

HUR TÄNKER FILMINSTITUTET?

På tal om Änglagård. Hur kommer det sig att den filmproduktionen lyckas haffa åt sig Filminstitutet maxbeloppet på 12 miljoner för marknads- och produktionsstöd? Änglagård lär ju sälja sig själv, folk i Sverige har ju en tendens att vallfärda till just svenska filmer och särskilt en storsäljare med Helena Bergström i spetsen.
Förstår inte branschen.

SÖNDAGENS TV-TIPS

Ikväll missar jag gärna filmen "Gangster" på TV4. Orkar inte med Persbrandt och Kjelle Bergqvist i ett svensk maffiapekoral. Noll trovärdighet skulle jag gissa.
Satsa i stället på kulturmagasinet "Sverige!" på SvT2 kl 18.00. Fortsätt senare med "En hjärnas födelse och död" och "Människans resa" på SvT1 kl 22.15 respektive 22.45. Båda UR-program som går i repris på tisdag förmiddag, om du är för trött ikväll. Ligger säkert på Svt-play.

GÅR IGÅNG PÅ STRYPSCENER

Det är inte bara jag som tycker att Lars von Trier är en småobehaglig figur. Charlotte Ginsburg, den kvinnliga skådisen i hans senaste "Antichrist (som jag f ö inte vågar/vill/orkar se) lär ha sagt: "Jag såg en glimt av njutning i Lars ögon" på tal om scenen där hon blir strypt.
Vad är hans problem, tillhör han män som hatar kvinnor?

BLOMKVIST ÅKER TILL HOLLYWOOD

Amerikanarna är ju sjuka på att göra remakes. Allt bottnar ju att de inte orkar/kan/vill läsa undertexter. Sen har de svårt att förstå att det finns länder utanför sin egen kontinent som INTE tillhör USA. Jepp, så illa är det!

I alla fall.

Stieg Larssons omåttligt populära millenniumtriologi förväntas gå samma öde i Hollywood. Vem som ska spela Mikael Nykvists roll, spekuleras det vilt om. Några namn som har nämts är bland annat Brad Pitt, George Clooney och Johnny Depp. Ingen utav dem passar, om ni frågar mig. Depp har en tendens att lägga ett löjets skimmer över sina rollprestationer, Pitt är inte en tillräckligt bra karaktärsskådis och Clooney är... hm för snygg helt enkelt. På regifronten talar man om Scorsese, Tarantino och Ridley Scott. Måtte vi slippa Tarantino. Han har en alldeles för utflippad stil.

INTE ÄNGLAGÅRD EN GÅNG TILL

People - behöver vi verkligen en tredje del av Änglagård? Jag tyckte andra delen sög fett. Orkar inte se Helena Bergström böla, skrika och snora en gång till. Snälla Colin - gör nåt annat.

SERIER MAN HAR GLÖMT ATT MAN MINNS

Det är nåt visst med childhood memories. Jag får gåshud och blir nästan tårögd när jag hör & ser musikvinjetten till "Black Beauty". Det var en serie som gick på svensk television på 70-talet. Bland annat visades den på "Sommarmorgon", ett TV-program som gick mellan 9 och 10. Först såg man Black Beauty, sen cyklade man bort till Vittjärvs-träsket och badade hela dagen.
Frihet & bekymmerlös barndom.

Mer hästar och english farmlife. Kommer ni ihåg serien "Follyfoot" som gick ungefär samtidigt? Inte lika mycket gåshud men väl värd att nämnas.

PÄLSDJUR RÄDDAR VÄRLDEN

Kan man mostå sötnosarna bredvid? Allt som har päls och blanka ögon går rakt in i hjärtat på mig.

I filmen "G-Force" ska ett elitkammando-gäng supermarsvin rädda världen från undergång. Måste se!

I vanliga fall vill jag se barnfilmer på originalspråk men nu vette fan. Mina icke-favoriter Nicholas Cage och Penelope Cruz är nämligen med. Men vad gör man inte för pälsdjur? Glossy, glossy.

LÅGKONJUNTUR? INTE PÅ BIO!

Färsk statistik ger vid handen att biografbesöken har ökat med 26,9 procent första halvan av 2009 jämfört med förra året. Vad det beror på kan man bara spekulera om. Men filmen "Män som hatar kvinnor" lyckades ju få svenskar att gå man ur huse. Så där ligger nog en del av framgången, i alla fall här på hemmaplan. Och nu i höst kommer uppföljarna tätt med två-tre månaders mellanrum. Siffrorna lär stiga ytterligare.
Hur mycket som beror på IPRED-lagen och allt negativa skriverier runtikring är nog svårt att säga. Vad jag kan konstatera är att branschen knorrar alldeles för mycket.

FREDAGENS TV-TIPS

TV-priset Kristallen delas ut ikväll, visas på SvT1 kl 20. Såna program suger verkligen. En stor firmafest som visas för hela svenska folket. Slå över till K-special istället. Handlar om Victor Borge.
Däremot satsar jag mina sockar på att "Stressad, rädd och förbannad" senare i ettan, kl 0.15 är betydligt bättre. Brittisk komediserie om en generation i kläm. Del 4 av 6. Återigen har jag missat nåt! Skärpning.
På TV4 fortsätter man att obducera folk och lösa mordgåtor. "Tyst vittne" kl 22.25. Det krockar visserligen med 5:ans repris av Henrik Dorsins - godkänd kvalitetsunderhållning kl 22.55. Vansinnigt bra. Han är en stor begåvning, Henrik. Kan bli hur stor som helst.
På SvT2 kl 23.30 visar man en gammal godingserie från sent 70-tal. Det är den tyska "Berlin Alexanderplatz". Jag minns att morsan pratade mycket om den då det begav sig. Del 2 av 14. Man kan alltså hoppa in i bästa fall.

APOLIVA-REKLAMEN

Är det nån som har förstått varför det är så mycket snack om Apoliva-reklamen? Att det skulle vara skräck? Då har ni inte sett mina bilder jag har fotograferat uppe på vinden.
Fast jag tycker den är snygg. Men inte är det skräck!
Gamle Johan "Stakka Bo" Renck har lyckats med uppdraget i alla fall. Försäljningen har mer än fördubblats.
Ibland tycker jag att människan som individ är stenkorkad och lättstyrd.

VI ÄTER KÄNDISAR

Många skådisar lånar ut sitt namn till olika produkter. Oftast är det nåt normalt som parfym, smink eller kläder. Men det finns andra exempel. Här bredvid ser du Daniel Craig som isglass. Efter en omröstning i Storbritannien fick kvinnor säga sitt om vem de helst vill - pardon my french - slicka på.

Idioter. Jag hade valt Richard Armitage.

LITTLE BRITAIN GOES USA

På tal om England - glöm inte att titta på brutalhumor-duon Little Britain. Visas på tisdagar 22.30 svt2 med repris på torsdagar. Såg förra säsongerna med stor behållning. Ibland var det så vass humor att skrattet fastnade i halsen, ibland av ren och skär äckel .De tog ut svängarna ordentligt. Nu är arenan USA och jag har naturligtvis missat första avsnittet. Ska kolla om det visas på svt-player.

THIS IS ENGLAND

Engelsk film kan man dela upp i två läger. På ena sidan har vi Shakespeare, Jane Austen, BBC-kostymdrama och Merchant-Ivory -romantik. På andra sidan hittar vi brutal vardagsrealism, Ken Loach, I mördarens fotspår och ungdomsprostitution. Överklassens dröm om ett spetsljuvt England bland rosor och doft av te & scones kontra flottiga fish & chips, puben och huligan-fotboll.
Ett tag hade Storbritannien svårt med att producera vettiga filmer. Det var lågvattenmärke. Kanske inte på TV-fronten, aldrig på TV-fronten men brittisk film hade svårt att hävda sig. Det var några tuffa år där på 80-talet. Inte förrän "En fisk som heter Wanda" började det vända.
Sen kom ju romantiken som en tryckvåg som sedan efterföljdes av vardagsrealismen.
En film som fick mycket uppmärksamhet förra året var just en sån, "This is England". Jag såg den med en klump i magen. Nu håller man på att göra en sorts fortsättning, fast som TV-miniserie för televisionen.
"We were faces" kommer att visas i fyra delar. Även den har visningspremiär nästa år.
Jag återkommer då det börjar bli dags.

SHOW ME THE MONEY - WALL STREET 2

En av mina favvofilmer får nu sent omsider en uppföljare. Om en månad börjar inspelningen (vilken lååååång väntan det blir) av Wall street 2 med Michael Douglas återigen i huvudrollen. Susan Sarandon ska också vara med. Som ung finansvalp ser vi Shia LaBeouf, som tidigare har spelat i Transformers-filmerna samt den senaste i raden av Indiana Jones. Filmen väntas ha premiär nästa år.
Under tiden får man väl grunda med den gamla rullen från 1987. Har tappat räkningen på hur många gånger jag har sett den. En favoritscen är när Charlie Sheen (för övrigt en icke-skådis) renoverar sin apstora lägenhet till tonerna av Talking Heads "This must be the place (Naive melody).

KALKONREKOMMENDATION

Ibland är det riktigt härligt att glo på en skitdålig film. Men get a life ropar säkert nån i kulisserna. Men det är inte förrän man ser nåt riktigt apdåligt det blir klart för en vad det innebär när nåt är riktigt bra.

Det finns olika typer av kalkonfilmer. Vi måste reda ut begreppen. En riktig kalkon är då filmmakarna har stor budget, tillsynes tilltro till projektet, stora affischnamn och ändå misslyckas.

Kalkon är när det ska vara allvarligt och tragisk och man skriker rakt ut i biografmörkret av ohejdat förnedrande vrålskratt.

Ibland blir det kalkon och man försöker förtränga det. Vill blunda för den där scenen som drog ned allt i Titanic-djupet.

Min absoluta kalkonfilm, som jag verkligen rekommenderar alla att se, är medeltidspekoralet "Tre solar". Här finns ingen nåd. Trots svensk skådespelarelit (eller kanske på grund av?) är det här en fet, juicy praktkalkon. Hyr den genast och du får underhållning för pengarna!

SÄKRA SUCCÉ-KOSSOR

Läste en artikel om Julia Roberts för ett tag sedan. Det var två saker som var intressanta: det ena var den tillsynes oretuscherade bilden man hade använt. Här såg man ett foto av en mogen kvinna, vars rynkor i ansiktet, särskilt under ögonen, inte var åtgärdade i photoshop. Tänkte glatt att hon hade fler sådana än jag själv. Märk väl att bilden här bredvid är manipulerad.

Det andra som var intressant var att hon verkade inte särskilt brydd om att upprätthålla en glamourös image. Det kan vara en image i sig. Kom ihåg att Jennifer Lopez var ju tvungen att släppa en singel "...I'm still Jenny from the block" för att hennes fans inte skulle känna sig så långt från hennes värld typ.

Fast å andra sidan ska man ju minnas att Julia Roberts är kvinnan som vinkade glatt från röda mattan för några år sedan och exponerade att hon var orakad under armarna. Vojne, vojne.
Det blev krigsrubiker då. Så får man inte göra i Hollywood.

I alla fall.

Hon sa, om jag citerar fritt från minnet, att det var andra kvaliteter som gör att filmbranschen vill använda sig av henne som publikdragare. Antog att hon INTE menade skådespeleriet.

Sedan filmerna "Mystic pizza, "Pretty woman" och "Kärlekens val" har Julia Roberts alltid lyckas appellera till "den vanliga tjejen". Kanske är det därför inte så konstigt att hon decennier senare fortfarande ligger på topplistan över de säkraste korten för en kassasuccé. Lite förvånad blir jag dock. Bara astrista Angelina Jolie slår henne.

BOND INSER SINA BEGRÄNSNINGAR

Inte alla engelsmän är förtjusta i sin Shakespeare. Daniel "James Bond" Craig anser att de gamla klassikerna har helt enkelt för många repliker.

Inte tillräckligt duktig månntro?

Man bör nog beundra honom för att han i alla fall indirekt klargör sina begränsningar. När en skådespelare försöker blåsa liv i fel roller, vrider man sig av pinsamhet i fåtöljen. Lika illa som att se fel-castade medverkande i Svt:s långkörare "På spåret". Måtte vi slippa!

Ibland ska man bara inse var gränsen går. Och det har inget med jante att göra.